Jag har insett att jag tjänar på att ta ett steg tillbaka när det handlar om bloggen. Inte om bloggen i sig, utan designen. Nu har jag haft den rosa färgen ett litet tag och idag insåg jag vad jag vill ha. Tror jag. Så nu är färgerna omgjorda, så får vi se hur länge det får vara så.

Den rosa är den gamla och den blågrå är den som är nu.
Vad tycker ni? Vilken är mest jag?

Idag fick jag ett mail som var efterlängtat. I det stod det att examensarbetet blivit godkänt och att Ladok-blad skulle lämnas till ansvarig under dagen. Yeah! Det betyder att jag nu är färdigutbildad lärare, att jag kan ansöka om mitt examensbevis och att jag kan söka tjänster och faktiskt säga att jag är färdig. Dock tar jag denna terminen och läser till breddning mot förskolan, men söker arbete parallellt. Det får bli vad det blir.

Fröken Jessica. Suger på karamellen och njuter. Nu kan livet börja!

Det är kaos här hemma och i den gamla lägenheten. I den gamla är det flyttkaos och här är det renoveringskaos. Målarna kom i morse och har nu intagit sovrummet. Väggarna är spacklade och imorgon kanske de tapetserar. Gör dom det kan vi snart flytta tillbaka in i det (vad som kommer att bli) superfina sovrummet. Även köket kommer påbörjas imorgon. Klart kaoset är lite jobbigt, inte någon ordning och reda. Men det är lätt värt det. Kommer bli så fint ch det blir toppen när alla möbler kommer hit i helgen.

Fram tills dess ska jag vila, vila, vila. Febern behöver gå ner, det fungerar inte att flytta och ha feber samtidigt. Blir till att vila hemma imorgon, skippa föreläsningen och hoppas att jag blir bättre.

Det räckte inte hela vägen igår, utan tjänsten gick till annan sökande. Men jag är nöjd med intervjun och känner att jag inte kunde ha gjort någonting annorlunda, utan det gick bara inte vägen. Det är svårt att skaffa sig mer erfarenhet eller bli äldre över en natt.

Idag har jag haft introduktion på min nya kurs, eftersom det inte tycks dyka upp någon arbetsplats som vill ha mig har jag beslutat mig för att läsa en termin till. Denna gång en breddning mot förskolan och första kursen innehåller sju (!) veckor verksamhetsförlagd utbildning. Mycket trevligt. Ska ringa min handledare imorgon och sedan börja planera.

Idag är en ganska stor dag för mig. Jag ska på min livs första (!) riktiga arbetsintervju. Jag har varit på gruppintervju tidigare och även små ”vi ses på ett fik och pratar lite” men aldrig en riktig. Idag ska jag åka till en skola, träffa en rektor och en eller två eventuella medarbetare.  Gulp! Nervositeten kommer krypande, samtidigt som jag känner att det får gå som det går. Det är inte möjligt att göra något annat än att vara sig själv så. Bara att tuta och köra!

I fredags skickade jag och Pyret in examensarbetet och i lördags kom en mottagningsbekräftelse från examinator som skrev att:

”Hej!
Snabbare än så här har aldrig någon ändrat text så vitt jag vet. Jag
tittar på ert jobb nästan vecka.”

Jag har fortfarande inte bestämt mig för om det är ett bra svar, som bekräftar att vi jobbade tokbra i fredags och att det lönade sig för att vi kunde skicka in det fort igen. Eller om det är så att vi borde väntat med att skicka in det för att det inte ska vara möjligt att redigera texten så snabbt. Vad tror ni?

Nu ska jag göra mig i ordning och ge mig iväg på äventyr!

Idag har jag packat och städat, rensat och kastat. Detta har gjorts både i förråd och i lägenheten. Skönt. På måndag kommer en container till gården. Då kommer ännu mer att kastas, allt sådant som inte går i återvinningshuset eller i sopnedkastet. Det känns tokigt skönt och allt känns så fantastiskt. Det här kommer bli bra. Fantastiskt bra. Klart man aldrig kan vara säker på framtiden men man kan vara säker i nuet, och det är jag!

Trots att jag har mått totalt kasst idag har dagen ändå bjudit på en hel del givande och trevliga inslag. Den började med att jag fick frukost fixad medan jag stod och sminkade mig (läs gjorde mig till människa). Sedan åkte jag och Pyret till campus och inleddes dagen med en bra respondering, eller så behövde vi bara inte säga så mycket. På eftermiddagen hade opponerade vi och det gick inte riktigt lika bra. Det gick okej, varken mer eller mindre. Nu är allt sådant gjort och endast revideringen av examensarbetet är kvar. Det är inplanerat till morgondagen med förhoppning om att bli färdiga då och kunna skicka den reviderade versionen till examinator på måndag.

Som om detta inte vore nog kom jag ut från sista seminariet och hade ett missat samtal på telefonen. Ringde upp röstlådan och sedan personen i fråga och – på måndag ska jag på arbetsintervju!

Jag hade planerat den här dagen så bra med träning och finaste Sanna, men tydligen inte. Febern och ett obefintligt välmående sätter käppar i hjulet för allt vad träning heter idag. Det passar sig inte med detta på något vis. Jag skulle komma igång att träna och imorgon har jag och Pyret oppositionsseminarium. Det kunde inte kommit mer olägligt. Suck. Nu ska jag göra lite nyponsoppa och svälja värktabletter, lägga mig i soffan och kolla på One Tree Hill.

Middag, vin och spel i fina vänners sällskap är saker som är totalt underskattade. Det är tokroligt att vara ute på krogen, svänga sina lurviga och dricka massa gott med roligt umgänge. Men att sitta hemma hos människor man verkligen älskar tillsammans med andra underbara människor, det har jag tidigare i mitt liv gjort alldeles för sällan. 2010 ska bli året då det ändrar sig. Året då vuxenpoängen ökar och vänskap blir vackrare än någonsin.